Världens snällaste

Igår hade jag och Milton en underbar dag. Efter att ha hämtat honom från dagis begav vi oss till Olskroken och han gick så snällt hela vägen. På Uddevallagatan varnade han mig för svarta monster.
-Monster! Akta!
-Vaddå för monster?
-Där, långt där borta.
-Ok, vad är det för monster då?
-Svarta.
-Vad gör de då?
-Kör bilarna. Akta!
-Är det vi som ska akta oss eller dem?
-De ska akta sig för mig.

Han följde snällt med i alla butiker jag gick in i, satt lugnt och stilla i vagnen utan att beklaga sig en enda gång. I ostbutiken uppförde han sig exemplariskt. När ostmannen, som påminner väldigt mycket om mister Bean, gav Milton en liten ostbit att smaka på tackade han artigt utan att jag behövde påminna honom.
-En till.
-Nej, nu räcker det. Man får en att smaka på.
-Varsågod, sa ostmannen som hade skurit av en bit till.
-Tack, svarade Milton igen.
Ostmannen ställde massa frågor om Milton, tyckte att han var jätteduktig som var så snäll. Sen tog han fram sin laptop och visade bilder på sina två barn. Jag är bundis med honom nu. Vår gorgonzolaromans avbröts av en sur, finsk dam som stormade in med sin rullator. Innan vi gick bjöd ostmannen både mig och Milton på goda kex och återigen tackade Milton artigt och ostmannen vinkade glatt när vi lämnade hans lilla butik.

Milton gick och bar en liten påse med osten vi köpt, glad över att få hjälpa till.
-Säg till om den blir tung, då hänger vi påsen på vagnen.
-Jag kan bära den mamma.

-Vill du gå in här mamma?
-Nej, skrattar jag. Det kan vi göra en annan gång.
Johanssons skor är nog den tråkigaste butiken jag varit inne i någon gång, men jag blev väldigt rörd av Miltons fråga och det tårades nästan i ögonen när Milton ryckte på axlarna och gick vidare mot apoteket. När vi kom till leksaksaffären stod han vid skyltfönstret och trånade.
-In här.
-Nej, vi ska till apoteket först.
En axelryckning igen och så fortsatte vi. Inne på apoteket visade han mig var kassan var, sen stod han snällt och väntade medan jag betalade. Sen gick vi ju förbi leksakaffären igen och Milton ställde sig vid dörren.
-Vet du vad, nu har vi ju köpt spruta och bandage på apoteket som du kan leka doktor med så vi kan ta leksaksaffären en annan dag istället.
-Ok.

Och så här fortsatte det, i fiskebodarna, på Ica och hela vägen hem. Han var så snäll hela tiden. Inget gnäll, inget trots. Hur blir det idag när jag hämtar honom?